BAKGRUNN (fra kommisjonsmeddelelsen, svensk utgave)

EU:s mål är att skapa tillväxt och sysselsättning på ett smart och hållbart sätt för alla genom Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ. Betydelsen av standardisering för sysselsättning, tillväxt och ekonomisk återhämtning framhölls senast i kommissionens uppdaterade industripolitik En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning som antogs i oktober 2012.

Europeiska standarder bidrar till att undanröja hinder, skydda användare och miljö, garantera driftskompatibilitet, minska kostnader och främja konkurrens inom en mängd områden, från forskning till tillverkning, från tillverkare till konsument, från EU till resten av världen. Studier visar att standardiseringen höjer BNP med mellan
0,3 % och 1 % och alltså hjälper industrin att nå målet att bidra med 20 % av EU:s BNP 2020.

För att se till att det europeiska standardiseringssystemet kan hantera den snabba innovationsutvecklingen, kraven på hållbarhet, teknikkonvergensen och den hårda globala konkurrensen föreslog kommissionen ett reformpaket 2011 med bland annat en ny förordning som trädde i kraft den 1 januari 2013. Syftet med reformen var att göra systemet mer inkluderande, svarskraftigt, öppet, flexibelt och omfattande.

En nyhet i reformen är att kommissionen åläggs att anta ett årligt EU-arbetsprogram för europeisk standardisering. I arbetsprogrammet anges strategiska prioriteringar för den europeiska standardiseringen med hänsyn till EU:s långsiktiga tillväxtstrategier, och det fastställs mål för den internationella dimensionen i den europeiska standardiseringen till stöd för EU:s lagstiftning och politik.

Där anges vilka europeiska standarder och andra standardiseringsresultat som kommissionen tänker begära från de europeiska standardiseringsorganisationerna – CEN, Cenelec och Etsi – under det kommande året och de särskilda mål och politikområden som de bidrar till. Detta gäller främst standarder som föreskriver en presumtion om överensstämmelse med kraven i EU:s harmoniseringslagstiftning.

Kommissionen stöder även europeiska standardiseringsverksamheter som bidrar till andra mål för EU:s politik. I arbetsprogrammet uppmuntras de europeiska standardiseringsorganen att inleda verksamheter inom alla prioriterade områden, även sådana som saknar de rättsliga bestämmelser som krävs för en formell begäran om standardisering från kommissionen (mandat).

De europeiska standarder som utvecklas av de europeiska standardiseringsorganen på initiativ av företag, nationella standardiseringsorgan eller andra intressenter utan koppling till EU:s politik omfattas inte av detta arbetsprogram.

I det årliga arbetsprogrammet förutses kommande riktlinjer och åtgärder så korrekt som möjligt. Riktlinjerna har inga budgetkonsekvenser utöver vad som redan har beslutats och stödet till arbetsuppgifterna är beroende av tillgång till finansiering, inlämning av förslag av hög kvalitet och överenskommelse med de berörda europeiska standardiseringsorganen, de nationella standardiseringsorganen eller andra organ som anges i förordningen. I brådskande fall, t.ex. efter formella invändningar mot harmoniserade standarder, får kommissionen utfärda mandat som inte har fastställts i detta arbetsprogram.

Den insyn som skapas genom offentliggörandet av EU:s arbetsprogram väntas leda till ökad effektivitet och bättre framförhållning i arbetsplaneringen.

Samtidigt kommer kommissionen att göra följande:

– Arbeta för att förbättra de ramavtal om partnerskap med europeiska standardiseringsorgan som löper ut i år för att upprätthålla högsta möjliga kvalitet och samtidigt fortsätta att minska den genomsnittliga tiden för standardiseringsresultat.

– Anordna ansökningsomgångar för europeisk representation i standardiseringsarbetet av små och medelstora företag, konsumenter och miljöoch samhällsorganisationer. Samtidigt som denna finansiering kommer att göra det lättare för små och medelstora företag att delta, kommer kommissionen också att fortsätta att stödja specifika projekt som gör det lättare för små och medelstora företag att ta del av och delta i standardiseringsarbetet.

– Fortsätta sitt arbete med IKT-standardisering genom flerpartsforumet, som är ytterligare en av nyheterna i 2011 års standardiseringspaket. Den ständiga dialogen mellan offentliga myndigheter, intressenter och standardiseringsorganisationer, inbegripet globala forum och konsortier, har på den korta tid som gått sedan den inleddes visat att den gör det möjligt att svara på den snabba utvecklingen inom det här området. En detaljerad rullande plan för IKT-standardisering har tagits fram och uppdaterats, vilket gör att EU kan reagera på den snabba digitala utvecklingen.

Kommissionen kommer före utgången av 2013 att inleda en oberoende översyn av styrningen av standardiseringssystemet för att utvärdera om de strategiska målen för reformen har uppnåtts. Den kommer att bedöma om det europeiska standardiseringssystemet kommer att kunna anpassa sig på längre sikt till den snabba utvecklingen och bidra till EU:s strategiska interna och externa mål, särskilt inom industripolitik, innovation och teknisk utveckling. Den kommer också att undersöka om det europeiska standardiseringssystemet är ändamålsenligt i fråga om marknadens behov, integrering och representativitet.

Kommissionen kommer att utvärdera resultatet av den oberoende översynen för att få fram alternativ som kan förbättra det europeiska